Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gafvelfönstren. Blicken gled åt sidan ut öfver trädgården.
Förändring, förgängelse äfven här. Gräsmattor och
blomsterrabatter lågo hän som potatis- och rotfruktsland; häckar och
lusthus hade fått växa fritt, stodo tofviga som det oklippta
skägget hos en åldring, spetade med sina gängliga skott som
fingrarna på en gammal mager hand, då den griper om
kryckan. Utanför en dörr vid boningslängans bortersta ända
stod ett brunnskar; en hafvande kvinna kom ut och fyllde
sitt ämbar med vatten, stannade en stund, då hon varseblef
mig, och gick sedan in. Gula och röda blad sjönko sakta
ner från almarna öfver mig och lade sig på marken, intill
de andra som redan fallit. Någonting rörde sig uppe i
topparna : det var en råka, som flyttade på sig i sin pinnrede.
Förändring, förgängelse! Åter naglades mina ögon fast
vid de mörktglimmande rutorna inne mellan trädstammarna.
De stirrade mot mig, dessa rutor, som mörka ögon,
outgrundliga, skrämda och frågande, som om det sutte någon
där inne bakom dem, rufvande öfver det mänskliga lidandets
gåta. Jag stod och väntade att denne någon skulle afteckna
sin hvita gestalt mot den mörktglimmande fonden; jag tyckte
det rörde sig där inne och höll andedräkten, som om det
stundade en uppenbarelse, och jag visste, att om denne
någon komme, skulle det vara en som jag kände. Men så
kom en vindfläkt, och det susade och prasslade i almtopparna,
— prasslade som af likets svepningskläder, susade som
minnet af en jordfästningspsalm. Och då vaknade jag upp,
och därför kom det ingen uppenbarelsens syn; men viljen I,
som bon i ett solland, höra en historia från en vrå i norr,
där solen sällan lyser, så behöfver jag endast gifva ord åt de
minnen i bild och stämning, som väcktes i min själ, då det
prasslade och susade i almarna och jag stirrade in i den gamla
bondgårdens mörktglimmande fönsterrutor.
I ett af lusthusen i denna trädgård satt jag en
sommarnatt för fem år tillbaka, tillsammans med en annan ung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
