Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur kåserier i mystik.
i.
LIFSDAGRAR.
Det kan emellanåt hända, när man vaknar på morgonen,
att man känner sig bära något inom sig, som man icke vet
hvad det är men som närmast liknar en hemlig lycka. Det
är icke blotta efterdyningen af en god dröm, en förnimmelse
som brister i samma ögonblick som den når upp öfver
själf-medvetenhetens tröskel, likt en stigande, färggrann såpbubbla.
Det är icke heller det hvilande minnet af en bestämd
lyckosam händelse ifrån gårdagen eller den sofvande vissheten
om en förestående glädje. Går man tillbaka, finner man
ingenting, som skulle kunna ha framkallat det sinnestillstånd,
hvari man så oförhappandes vaknat upp; går man framåt
för att söka, finner man heller ingenting. Det fattas hvarje
som helst yttre, synbar grund till ens lyckliga stämning; den
har legat på ens säng, när man vaknat; man har fått den
till skänks på samma outgrundliga vis, hvarpå vi såsom små
på morgonen funno tuppen ha värpt sina goda ting mellan
sista bladet och bandet i vår abc-bok. Man stiger upp: man
tycker rummets dager är ljusare, gladare än eljest; man gör
sin toalett: hvarje liten detalj går så märkvärdigt lätt undan
i händerna, det är som om någon lagt allting till rätta för
en, och man är så alldeles särskildt tillfredsställd med allting;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
