- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
182

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i ljusgrått siden, inväfdt med silfver. öfver dörrarna och
omkring pannåerna hade italienaren Frulli anbragt vackra
basreliefer, föreställande blomstergirlander och fåglar. Allt
var ordnadt med yppersta smak och största omtanke, och
inga kostnader voro skydda. Bildhuggeriet på väggarna och
öfver dörrarna var ganska ovanligt och täckt. Soffor och
stolar, liksom allt annat, som fanns i rummet, var af utsökt
fägring. Dock prunkade ej rummet med granna förgyllningar
och prålande färger, man tänkte ej på möblernas dyrbara
klädsel, på marmor- eller mosaikskifvans sällsynthet, endast
på den goda smaken i möblernas former och det utsökta
bildhuggeri, som prydde dem. Den gäst, som beträdde detta
rums tröskel, måste ovillkorligen först utropa: hur vackert!
och först sedermera: hur dyrbart!

Detta var herr Halls merit. Hade fru Christina fått råda,
hade alltsammans nog blifvit mera grant och prålande. Fru
Christina hade smak för det som lyste och glänste. Det
syntes på hennes egen dräkt. Fast det var tidig morgon,
bar hon en circassienne af tjockt siden. Sammetsbandet i det
högt friserade och pudrade håret var fästadt med en
juvel-agraff, juveler blänkte i de små, snäckformade öronen och
lyste mellan spetsarne på det korslagda bröststycket. Fru
Hall var ej någon fulländad skönhet, men hade en smärt
och hög gestalt och en charmant tournure. Fruntimmer
på-stodo, att hennes stora blå ögon voro kalla, men herrarne
pretenderade motsatsen, och det var om fru Christina Hall
och till en af hennes kvinnliga belackare, som den kvicke
Hummerhjelm sagt: ”Hon har vackra ögon och en vacker
hy och en kysstäck mun, och det är tre hufvuddrag i ett
fruntimmers karaktär.”

Sådan var den charmanta fru Hall, där hon satt vid
sin tambursöm framme vid fönstret, som vette åt
Hamngatan. På en sidenkudde vid hennes fötter lekte hennes
tvååriga dotter Christine med silkespudeln Azor. Flickan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free