- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
195

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stodo nämligen i spetsen för sällskapsspektaklen i Göteborg,
och när nu John Hall byggt teatern och tre unga fröknar
Alströmer uppträdde på den, var det naturligt, att äran skulle
delas. Det var fru Christinas påfund, hon var till alla delar
klok och diplomatisk, när ej humöret eller behagsjukan
spelade henne något spratt. Herr Hall hade gillat förslaget,
dels af det skäl att Marguerite Alströmer var den högt
ansedde patrioten, direktören och kommendören Niclas
Sahl-grens enda barnbarn, dels och förnämligast därför att den
älskade sonen därvidlag skulle få spela en roll. Unge Johns
uppträdande som kärleksgud skulle utgöra aftonens stora
glanspunkt.

Nu satt John Hall och väntade på denna. Men det tycktes
vara något mankemang med anordningarna. Förhänget borde
efter föreställningens slut oförtöfvadt gått i höjden för den
täcka scen, som herr Hall på förmiddagen hade repeterat
med sin son. I det stället förblef förhänget alltjämt nedfälldt,
och unge Johns röst hördes där bakom mycket tydligt och
distinkt uttala några ord, som trängde fram till salongen och
fingo damerna att småle och förlägna se på hvarandra.

Fru Hall satt uppvaktad af en mängd unga kavaljerer.
Med sina kvicka och lysande ögon gjorde hon det allra
kännbaraste intryck på dem alla, och kusin Löfvenhjelm hade
just hviskat henne i örat en af sina indecenta artigheter, som
ingen af göteborgsdamerna senterade högre än fru Hall, då
hon uppmärksammade, att ej allt var som det borde. Hon
gjorde en hastig excuse och reste sig från sin plats för att
gå ut och se efter hvad som mankerade. Knappt hade hon
försvunnit, förrän herr Hall långsamt och tyst reste sig och
försökte gå ut så obemärkt som möjligt. Han var tydligen
generad, men hans artiga gäster låtsade ej om hans sortie.
De väntade hvad som komma skulle. Några få invigde
skakade meningsfullt på hufvudet och smålogo. Unge Johns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free