- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
222

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men kammarmusiker Feldt, som stått och bläddrat bland
sina nothäften, ropade lifligt:

”Nej, gå för all del inte. Jag skall genast föredraga några
stycken, som torde intressera.”

Gustaf Adolf satte sig ögonblickligen ned och väntade.
Han såg hvarken till höger eller vänster, utan rakt framför
sig på tapeterna med riddarna och jungfrurna, falkenerarna
och hundkopplet, som förföljde det borstiga vildsvinet in i
det tjocka buskaget.

Den främmande konstnären hade upphört att leta bland
sina nothäften och partitur, det han letade efter fanns
synbarligen ej där. Han satt en stund och eftersinnade hvad
han skulle spela, ty nu ville han enkom och allena spela
för den ensamme mannen i den svarta dräkten, som han
dragit in i denna samling af obekanta människor. Han ville
gifva honom något i utbyte, därför att han kommit så
förtroendefullt, lockad af tonernas makt.

Det är konungen af Sverige, densamme för hvilken vi
spelade upp till dans från musikläktaren i Eremitaget för
trettiotvå år sedan, tänkte han.

Och med sakta knäppningar och fulltoniga stråkdrag
in-tonerade kammarmusiker Feldt kejsarinnan Katarinas
älsk-lingsmenuett, samma menuett efter hvilkens toner den unge
konungen af Sverige vid presentationsfesten i Eremitaget
förde, först den dåvarande storfurstinnan, sedermera
kejsarinnan Elisabet Alexiewna, och sedan sin egen tillämnade
brud, storfurstinnan Alexandra Pawlowna.

Den menuetten spelade kammarmusiker Feldt för den
ensamme mannen borta i hörnet af den stora, låga
värdshussalen.

Gustaf Adolf spritter till, då han först uppfattar
menuettmelodien. Han känner på sig, att denna melodi spelas upp
för honom, och han söker grunda ut hvarföre. Det är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free