Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men jag vet, den evige Guden aktar icke på längden eller
kortheten af den tid, hvarunder människan bemödar sig att
vara honom till behag. Vår Frälsare säger, utan att bestämma
dessa omständigheter: Den till mig kommer, honom stöter
jag icke bort. Jag vill således icke oroa mig däröfver, att jag
så länge förblifvit fjärran från Gud och sanning och dygd.”
Sekunderna krypa fram, saktare och saktare, ju färre
som återstå. Tystnaden blir utan gräns. Struensee ser ut
genom fönstret, mot den ljusblå vårhimmelen, mot den
böljande människomängden.
”Bland dessa tusenden finnas säkert också många, som
anropa Gud att vara er nådig.”
”Det hoppas jag, och den tanken fröjdar mig––––”
Ater tystnad.
”Det är en stor anblick att se så många tusen människor
samlade,” säger Struensee. ”Men hvad äro dessa tusenden
om man jämför dem med hela antalet af Guds skapade
varelser? Och en ensam människa blir ett rent intet vid en
sådan sammanställning. Likväl älskar Gud hvarje enskild
människa så högt, att han genom uppoffrande af sin son
dragit försorg om hennes salighet. Hur oändlig är icke
Guds kärlek.”
Prosten betraktar den dödsdömde med uppmärksamhet.
Blek som ett lik är han, att tala och tänka kostar honom
synbarligen stor möda, men ännu bevarar han fattningen.
Han känner igen några af de kringstående och hälsar dem
genom att af taga hatten. Han försöker också småle vänligt.
Hans röst är lik en yrandes i feber:
”Ni ser mig nu i det yttre alldeles som jag är i det inre.
Min ro är icke tvungen. Och jag är icke medveten om
någon orsak därtill, som kan väcka Guds misshag. Jag tänker
alldeles icke på, att därmed inlägga någon ära inför
människorna. Jag lofvar också icke, att behärska min oro på
schavotten. Sinnligt oangenäma förnimmelser har jag nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
