- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
267

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

därborta skall jag ha dem i ännu högre grad — men var
försäkrad därom, att min själ skall med ro och förhoppning se
ut öfver döden. Och huru ringa är icke mitt lidande, jämfördt
med Jesu lidande på korset. Tänk på hans ord: Min Gud,
min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig! Föreställ er, hvilka
outsägliga kval det måste ha förorsakat honom — bara att
hänga på korset några timmar.”

”Visserligen! Visserligen! Håll fast vid er föresats —
affektera icke i det sista ögonblicket en ståndaktighet, som
ni icke äger. Slik förställning måste nödvändigt misshaga
Gud––––”

Rösten i fjärran blir till ett doft mumlande, men höjes
åter, liksom med en ansats:

”Jesus bad ännu på korset för sina mördare. Kan jag
nu fast förlita mig på, att ni går ur världen med liknande
känslor af kärlek gent emot dem, som ni kanske håller för
era fiender?”

Struensee svarar:

”Först och främst vill jag alldeles icke tro, att jag har
personliga fiender, utan att de, som befordrat min ofärd,
gjort det af kärlek till det goda. Vidare vet jag, att jag nu
redan har att anse mig som en borgare i den tillkommande
världen och att jag alltså är förbunden till sådana tänkesätt,

som där skola vara härskande–––-”

Det böljar i massorna, där är oro, där är som en hafvets
suckan. Stunden är inne. Prosten läser en kort bön, och
Struensee stiger ur, går böjd och ödmjuk genom mängden,
hälsar med hatten i hand. Han känner icke jorden under
sina fötter. Hjärtat darrar, hufvudet är tungt mörker,
halsmusklerna arbeta krampaktigt. Han snubblar mot trapporna,
benen röra sig som en drucken människas, då och då stöder
han sig mot brädväggen. Prosten följer honom.

Där uppe är blod öfver schavotten, blod öfver stup-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free