Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blottade sin rygg och gisslade den till blods. Sedan predikade
han för det församlade folket om Stockholms förfärliga
öde-läggelse genom eld för invånarnas synders skull.
Den andra dagen flög han förbi Geddoholm, och herr
Niklis Gedda slog kors för sin port, ty det var veckan efter
skärtorsdagen och munken, som terminerade till häst, liknade
en vilseflugen trollpacka. På kvällen kom han till Nyköping,
där han åter gisslade sig och predikade. Så fingo herr Niklis
Jönsson och fru Märta del af olycksbudet: af hela Stockholm
återstod endast ett fåtal hus.
På tredje dagens afton var han i Linköping. Därefter
red han utmed Stångåns dalgång, och den femte natten kom
han till Krakorum, där herr Sten Benctsson då bodde. På
sjätte dagen nådde han Kalmar.
Det var vid solfalistiden. Framför Elända huset utanför
stadens vall och graf stod en spetälsk kvinna och såg mot
norr. Hon såg en jättefågel komma flygande utmed vägen.
Det var broder Jönis, som susade fram mot vinden, så att
den svarta kåpan fladdrade som två vingar på hans rygg.
Hättan hade flugit af hans hufvud och hårkransen satt
fast-klibbad af svett på hans skalliga hjässa. Han hade en hungrig
roffågels blick och näsan liknade ett näbb.
Hon skrek och for in i huset och gömde sig. Hon hade
blott ett haJft ansikte kvar, men fruktade lika fullt för sitt lif
och var rädd om sin själ.
Uppe från tornets altan såg drottning Filippa honom
komma som en svart skalbagge framåt vägen och blef iskall
af skräck, ty hon kände, att han bringade straffet. Underligt
var att se, hur han växte, som han kom närmre. I repet
omkring hans lif hängde korset som svärd.
Han red in genom Norre port och sprängde förbi S:t
Kristofers gilles hus, stannade ett ögonblick framför
svartbrödraklostret, kastade ett ord till portvakten, som korsade
sig och trodde att Blåmannen själf förklädt sig till svarte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
