Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men herr Johannes Gerechini böjde sig fram och
hviskade :
”Tand för tunga, svartebroder! Du talar om kungens
landsmän och kungens språk!”
Munken fortfor:
”Men jag hörde en röst från himmeln, talande med stort
dån, i gudomlig vrede: ’Ve öfver Sodom, syndarnas stad,
där de lefva i svalg och dryckenskap, och deras lustar stinka
mot min himmel. Deras själar äro fulla af åtrå till Mammon
och föga bekymra de sig om min dyrkan. Därför skall denna
stad förgöras’!”
Alla stirrade nu med fasa på munken och trodde sig höra
den Allsvåldige tala genom hans mun.
”Medan rösten ännu dånade, blänkte från himmelns
klarhet en eldstråle, som ingen såg, ty allas blickar voro vända
mot det jordiska, och de ogudaktiga trängdes alltjämt i fåfäng
äflan. Men jag såg ett rökmoln höja sig öfver staden, och
Belials eldtunga, blek mot Herrans solljus, slicka det blå.
Och plötsligt stannade människorna med kinderna hvita af
skräck, undrande hvad detta månde betyda, ty de anade
ingenting om Guds vrede. Bykyrkans klockor klämtade
klagande efter hjälp, men högt öfver alla jordens ljud hörde jag
den mäktiga klangen af Hämnarens röst, som sjöng: ’Jag är
i elden, som renar och förstör. Min anda är det som blåser
på flammorna, så att de växa, fast vädret är stilla. Min röst
är det, som dånar i branden, och förgäfves skola människorna
försöka släcka, ty alltför länge ha Mammons trälar föraktat
mina bud, men nu är straffets timma för handen.’ — Då
höjde sig ett tusenstämmigt skri från staden och människorna
kommo löpande som dårar, krigsmän störtade ut från borgen,
släpande efter sig stegar och rep, borgare öste vatten ur
strömmen och lupo med fulla ämbar mot elden. Men om
de ock tömt Mälarn till sista droppen, skulle de icke därmed
ha släckt Herrans vrede. Dess lågor flögo från hus till hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
