Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med döden skulle hon kunna bevisa, att hon varit en hederlig
kvinna, som blott älskat honom öfver allt.
En liten båt gled fram öfver ett haf utan strand.
Fjärran-ifrån var den blott som ett stoftgrand i det blå, på närmare
håll liknade den ett lefvande väsen, som sträfvade stönande
framåt, mot vind och ström.
En ensam kvinna gick af och an på däck. Så hade hon
irrat allt sedan ångaren lämnade hufvudstaden. Allt sedan
morgonen hade hon hört pistongen slå som ett febersjukt
hjärta och känt däckets plankor skälfva som en till döds
hetsad människas fibrer. Eljest hade hon ingen förnimmelse
af yttervärlden.
Hennes ansikte var gammalt, blekgult, vissnadt, ögonen
blänkte tomma mot det tomma blå. Hon andades tungt, som
om luften vållat henne smärta, utan att skänka någon näring
åt hennes blod.
Hela hennes vilja var knuten omkring en föresats: hon
ville lefva. Hon ville undkomma frestelsen att dö. Hon
ville gömma sig undan världen, gräfva sig ned i arbetet och
glömma. Hon klamrade sig som en drunknande människa
till arbetet, hon åkallade det i ångest, som en döende åkallar
sin Gud. Heliga arbete, mitt lifs starka kärlek, öppna mig
din famn och låt mig sjunka till ro vid ditt bröst. Lär mig
att lefva, lär mig att glömma, lär mig att se det förflutna
som i en dröm. Lös den spännande ångsten inom mig,
välsigna mitt sinne med din härliga ro. Älskade arbete, jag
viger dig mitt lif, skänk du mitt hjärta fred.
Så bultade hennes pulsar, så sjöng hennes blod, så bad
allt som ville lefva inom henne, medan hon gick och gick.
Hon hade stigit ombord med ett så fast beslut att böja
sig för lifvets vilja; hon hade längtat till sitt arbete, som hon
fordom längtade till sin älskades famn. — Men för hvart
skrufslag, som förde henne bort från den luft han andades,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
