Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heidenstam och Levertin : inledning af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historiska romaner inga referat, dessa döda mellanstick, som
äfven hos stora berättare komma till synes mellan dialoger
och scener. Heidenstam målar som ingen annan: allt är
gjordt för ögonen, men allt är också genomdränkt af
stämning. Det vänt och ljust bedårande i en dikt som ”Paradisets
timma”, det trolskt forntidsaktiga och skogslika i sagan
”Drottning Omma”, det fantastiskt historiska i kapitlet om
slaget vid Hofva i ”Bjälboarfvet” är lika omedelbart
suggererande som den homeriska ”Den nioåriga freden” eller det
hetblodiga, artificiella i skildringen af Sardanapals lustgård.
En fantasi hvilken lefvandegör såsom Heidenstams är sällan
i besittning af den uthållighet och outtröttlighet som hos
honom gör t. d. ”Bjälboarfvet” till en kedja af scener, som
följa tätt, tätt på hvarann. Framställningens visuella karaktär
förbinds emellertid med en hög grad af slagfärdighet,
sinnrikhet, kvickhet, hvad man vill kalla Heidenstams snabba,
sententiösa sätt att ge omdömen och strö ut idéer. Hans Tankar
och teckningar är en af vår litteraturs kvickaste böcker, det
både gnistrar och sprakar om hans ord. Han är ju ingen
grubblare, som i likhet med Hans Alienus maktlös mot lifvet
blir en tidigt åldrad försökare; han är säker och öfverlägsen
i sitt resonemang, han slår fast en öfvertygelse med en
erfaren och vis mans afgörande påståenden, han binder med sin
forms koncisa och glittrande pregnans. Den tid han
behagade skrifva tidningsartiklar och skref i ”Svenska
Dagbladet” tillsammans med Oscar Levertin, fick man därför det
sällsynta skådespelet af två skalder, som gjorde journalistiken
till litteratur. Det bebådade en glanstid för vår hufvudstadspress,
som tyvärr aldrig fick se mer än den vackra och
lofvande gryningen. Levertin, som just genom Heidenstams
personliga påverkan fördes bort från naturalismen och in i
den romantiska form, som är ”Legenders och visors”,
fortsatte ju i flera år med ständigt stigande mästerskap sin
tidningskritiska verksamhet, men Heidenstam slutade tyvärr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
