Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Skogen susar - Herakles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,©"*%,-O’**...•O’*... O ’... o•••..•o*’ -..O■’ ..-O...O ’...’O ’’.. O".- O ’*. O**«..O—..-o,
Verner von Heidenstam
drog han mot konung Evrytos för att hämnas gamla oförrätter
och bortröfvade hans dotter, den sköna Iole. Fast Herakles
älskar henne mycket, har jag hört honom sucka efter dig
och sin gård i Trakien, när han i månljuset sitter utanför
hennes tält. Men jag tror, att både när han suckar efter dig
eller betraktar Iole, sitter han i själfva verket och tänker
på, hur han skall kunna värfva tillräckligt med folk för att
eröfra hela Eolien och Evbea. Männen äro ett gåtfullt släkte,
Deianeira, och vi bockfotingar förstå dem inte. Vore Iole
min nymf, skulle jag vara mycket lycklig. Nu bygga Iole
och Herakles gemensamt ett altare, högre och väldigare än
något tillförene. Till sjätte stenhvarfvet är det redan smyckadt
med oxskallar och frisk mossa.”
Deianeira befallde honom att vänta.
Hon bredde ut den färdigsydda skjortan på golfvet.
Därefter letade hon fram en öfverbunden tegelkruka och
knackade bort vaxkakan från mynningen. I krukan förvarade
hon det stycke af kjorteln, som blef fuktadt i den döende
kentaurens blod och som hon sedan öfvergjutit med olja.
Vätskan hade klarnat och var färglös och genomskinlig som
vatten, och hon tog olivkvisten, som satt instucken bakom
sofstället, och bestänkte skjortan. Hvar droppe, som föll,
sög sig genast in i tyget och försvann och kvarlämnade
endast en svag silfveraktig glans. Så länge det fanns något
kvar i krukan för de knastrande olivbladen, som vikt ihop
sig af torka till små skedar, fortsatte hon att fukta skjortan.
Sedan räckte hon den genom fönstergluggen till Forkys
och sade:
”Gå till Herakles med min skänk! Det höfves honom
vid tackoffret att bära en hvit och skinande klädnad.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
