Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Tankar och teckningar - Om svenskarnes lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mina barn äro så fullkomligt obegåfvade, att jag råkar i
misstämning bara jag talar om dem. Jag begär ingenting,
mina herrar, önskar ingenting, och ni skola därför inte heller
begära något af mig!”
Ett sådant själftvifvel, hur vinnande det än kan synas,
leder ofelbart till undergång. Väl kan ett mer storartadt slut
aldrig vänta ett gammalt folk än att med vetandets mogna
frukter i knät och själfanklagelsen på sin mun sluta ögat
till sömnen; men det är lifvets lag att rygga tillbaka vid
ätte-stupan, och svenskarnes lynne är ännu för rikt på
möjligheter att den genomskinligt kalla dager, i hvilken de betrakta
hvarandra, nödvändigt skulle vara höstens. Underskattandet
af det inhemska har sin skugga och medför ett fördärfligt
och löjligt öfverskattande af det främmande. Svenskarne
förtiga artigt, att det utland, inför hvilket de så gärna böja
sina hufvud, är ett Utopia, som endast finns till i deras
egen själfkritik. Skillnaden mellan Sverige och de stora
kulturlanden är förnämligast en portmonnäfråga. De äga blott
i massa hvad vi äga styckevis. Där vi skjuta med en kanon,
skjuta de med fem. Där vi ha en Berzelius, ha de två —
och långa tider ingen. Frampressa ur de stora kulturlandens
odling själfva dess quinta essentia och pröfva den vid sidan
af det förnämsta, som vi under de sista trehundra åren
frambragt inom naturforskning, diktning och konst samt vid
rådsbord och på slagfält! Jämförelsen utfaller icke till vårt
men. Med sin eldsjäl är Tegnér såsom andlig typ ännu
intressantare än Goethe, hvilken väl är den metafysiska lyrikens
oomtvistade konung, men hvilkens själfbiografiska skrifter
förblekna vid sidan af de tegnérska brefven. Hvilken ryktbarhet
skulle icke omstråla Sergel, om han åtminstone bott med sin
hushållerska vid östergade! Endast på filosofiens byggnad
saknas en svensk minnestafla, och likt italienarne ha vi i
poeterna haft våra filosofer. Till och med den hetkindade
Fredman, som väl aldrig drömt att eftervärlden skulle märka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
