Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Rokokonoveller - Ur ett hjärtas dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur ROKOKONOVELLER.
UR ETT HJÄRTAS DAGBOK.
1 sept. 1794.
Väna hembygd! Med hvilken salighet återfinner sig ej
mödans och flärdens son under dina susande almar, och
hvilken balsamisk frid gjuta ej sabbatsaftonens klockor i en
sargad själ, medan jag i den öppnade fönsterluften ser
skymningen breda sitt dok kring den hvita kyrkan, där pysen i
sin barndoms bönesuckar först kände andaktens ljufhet och
ynglingen med af rörelse vattnadt öga gick till Herrans bord!
Under de lummiga kronorna förbi min ensliga hydda
går vägen, på hvilken min evigt afhållne fader vandrade alla
de många åren vid denna tid (ty han var klockare i X: s
undangömda och fredliga församling) med brillorna för sina
milda ögon och den långa, framåtböjda gestalten lutad mot
spanskröret. Jag ser honom ännu på kyrkbacken växla några
ord med den vördnadsvärde och silfverhårade kyrkoherden,
innan denne lyfte klinkan till sin trefna boning och försvann
bakom staketets vinbärsbuskar, för att sedan i trygg begrundan
vandra hemåt, njutande aftonens svalka och sitt eget brösts
ömhet. Ty hans ansiktes tvära och stränga drag voro blott
en mask öfver ett alltför brinnande, känsligt sinne, och
aldrig voro hans tanke och hans omsorger borta från oss,
från min dyra moder, ifrån mig själf, vare sig jag under ferien
hemma frossade af naturens menlösa glädje, eller i Västerås* 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
