Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Magistrarne i Österås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där han stod, och blickade emot henne, vare sig han hört
sorlet af hennes klädnad eller kände värmen af den kärlek,
som hennes hjärta och ögon sände honom.
”Eva,” ropade han, ”kom hit.”
Hon ryckte ofrivilligt till ett ögonblick. Hon frös redan
där hon var, och en blekblå iskyla göt sin frost kring Frank
i fönsterbågen. Så rodnade hon lätt, som om han kunnat
se skälfningen af hennes vilja, gick raskt fram till honom
och lade sitt hufvud mot hans bröst.
”Ser du söndagen komma därborta genom S: t Pers
port?” frågade han, och pekade på den hvälfda tegelporten
bakom domkyrkotornet, genom hvilken Mälarens isyta
skymtade, en hvit skogskant och däröfver en himmel, i hvilken
stjärnorna bleknade för en aflägsen hög, blå dag.
”Ja, jag ser, och du är den förste, som ber söndagen
välkommen hem.”
Genom det öppna fönstret betraktade hon ett ögonblick
de slumrande husen kring domkyrkan på det höga kyrkberget.
1 byggningen midt emot begynte lampor lysa fram genom de
gammalmodigt målade rullgardinerna med sina om killekort
påminnande blomsterpottor. Men många hus lågo ännu
mörka med svarta luckor, olustiga att vakna i den
smällkalla januarimorgonen. Nu började åter de stora klockorna
ringa. Eva Frank såg upp mot kyrktornet och tyckte sig
genom tornluckan se kopparrundeln lyfta sig uppåt för den
gråhåriga ringarens hand. Hon följde den jublande rörelsen
af klockan, och hennes blick for med klangen så högt upp
i morgonhimmeln, att hon tappade andan, som om hon själf
blifvit svingad mot det blå i en brusande koppargunga.
Klocksången och gryningskylan, hvilka samman flöto öfver
hennes hufvud, döfvade tinning och tanke. En osynlig isudd
flög hvass som en pil in i hennes bröst. Det brände och
stack därinne, och hon tryckte händerna med en underlig
känsla af lycka hårdt mot hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
