Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Magistrarne i Österås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”O, Teodora, med själen dold i ogenomträngligare
höljen än de guldstoffer, som dolde din gestalt, du med de
förbrända stjärnorna till ögon och din förblödda mun, du
skådespelerska och drottning med dina tusen masker — låt
mig gifva dig binamnet Historia.”
Klockan hade blifvit tre på natten. Ragnar spratt till
och återfann sig i österås i sitt tysta läsrum midt emot den
gamla domkyrkan. Hans ögon svedo och åter ville själfvets
lilla ström af längtan och sorg börja kvälla inom honom.
Men han tryckte handen mot bröstet, gick fram till fönstret
och såg upp från de skumma husen till himmeln, där
vintergatans breda strimma lyste som kölvattnet efter en
vikinga-flotta, farande på äfventyr från Mälaren till Bysanz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
