- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 21. Verner von Heidenstam ; Oscar Levertin /
319

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Diktare och drömmare - Dantes Vita Nuova

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oigenkänneliga och öde fädernestaden. Smärtan har skakat
hans själ därhän, att den för en tid förlorat sin styrka
och uppgifver sig själf. Det kommer en mellantid, då
tillvarons och det helas mening höljes i töcken. Han förstår
intet af det närvarande eller kommande; han sänder blickarna
mot det gångna, och hans sysselsättning är att måla
ängla-hufvuden med hennes drag.

I denna period af öfversvinnelig längtan och maktlös
trötthet kommer en episod, som genom sin verkan blir
slutstenen i Dantes ungdomslif. Det är hans sammanträffande
med den unga kvinna, han kallat La Donna Pietosa och La
Donna Gentile. Med trösterskans skenbart osjälfviska
uppdrag är det hon närmar sig hans väg, och med biktbarnets
och tröstsökarens meddelelsebehof och längtan efter svala
händer mot den heta pannan och mjuka läppar mot de
brännande ögonen, är det han går henne till mötes. Men
den eldens kraft, som brinner äfven i ett kärleksminne, den
lifvets ström, som brusar mot en älskad, äfven när hon är
död, slår gnistor, och snart är den evigt frånvarandes namn
och ömheten för henne blott ett täckelse för nya tycken och
nytt hopp. Med själfhatet hos en yngling, som vigt sig vid
ett minne, känner Dante detta flöde af föryngring vakna
inom sig. ”1 fördömda ögon!” utropar han. ”Aldrig förr
än i döden borde edra tårar torkas!” Kan då allt ersättas?
Skall hvar hågkomst besudlas? Tystnar då aldrig den rösten,
som pockar och pockar på lif och lycka och fyller bröstet
med ångest och begär?

I detta ödesdigra ögonblick är det en vision, som åter
för Dante tillbaka till ljusvägen, hans missions väg. Så som
hon varit första gången han såg henne, ett älskligt nioårigt
barn i blodröd dräkt, ter Beatrice sig på nytt för den
vankelmodige med det höga uppsåtet och den svaga viljan, och
ångern frälser honom med sin brand. Det är nu han, för
att försänka hela sin varelse i hågkomsten, samlar sina ung-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/21/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free