Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Diktare och drömmare - Dantes Vita Nuova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan är gången af ”Vita Nuovas” kärleksbekännelse.
Dess jordmån är verkligheten. Ty hvad som än sagts om
”Vita Nuovas” allegoriska karaktär af djupa och lärda
kom-* mentatorer, men som alltför litet lefvat, kan ingen, som har
kärlek att minnas, undgå att känna den ström af upplefvanden,
som flyter genom boken. Beständigt tränger realiteten med
sina bilder genom drömslöjan.
Den gamla, så ofta upprepade traditionen, att Beatrice
var Bice Portinari, ett grannbarn till Dante, död 1290 vid
unga år som Simone dei Bardis hustru, har föga grund,
ja, motsäges af både ett och annat i ”Vita Nuova”. Men
visst är, att Beatrice varit en lefvande ung florentinska.
Dante har tillbedt henne med den första kärlekens skygga
innerlighet. Åtminstone med tyst samförstånd har hon
upptagit hans hyllning.
Men snart har Dante känt, att hans kärlek kommit med
högre afsikt än den jordiska medelmåttans fröjd och sorg.
I kamp har han skilt sig från hvarje tanke på yttre verklighet,
och mer och mer har Beatrice blifvit en symbol. Hennes
utomordentliga skönhet och rörande ungdom, hennes bråda
död, allt tycktes leda till denna omskapelse. Efter hennes
bortgång upptager Donna Gentile en kort tid så hans tankar,
att han kom ifrån Beatrice. Hvem var denna nya kvinna?
Hans blifvande maka i det borgerliga lifvet, Gemma Donati?
Filosofien, som han själf säger i en senare skrift, då han
erinrar sig, att med affallet från Beatrices dyrkan också
tviflets tvedräkt splittrade hans väsen? Kanske har han
half-medvetet i hennes gestalt låtit skymta allt, hvarmed man
resignerar, sedan kärlekshelgden förlorats, studier, sinnets
rus, borgerligt lif. I hvarje fall vände han snart tillbaka till
Beatrices bild och utlade i allt mer stegradt helighetsbehof
sin ungdoms historia. Med vårens gryningsstämning af
lyftande töcken, knoppar och fågelsång hade den begynt, den
slutade i sällsamt aftonljus med blänkande stjärnor, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
