- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
5

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SELMA LAGERLÖF

OCH

GUSTAF FRÖDING.



*



Selma Lagerlöf har vunnit mycken ära och stor
framgång, rättvisligen, utan lång och svår strid. Liksom de
öfriga bärarna af vår vittra renässans på 1890-talet eröfrade
hon allmänhetens gunst med stor snabbhet, och småningom
har hon äfven först afväpnat, sedan vunnit kritiken, som
till att börja med inte riktigt ville erkänna henne.
Allmänheten hade den instinkt, som stundom ger ett snille rätt
gentemot en tidsriktning; kritiken däremot hade dubbla
svårigheter med henne. För det första var hon ju i sitt första
arbete, Gösta Berlings saga, oförbätterlig romantiker, medan
däremot det samtida litteraturförståendet i allmänhet gick
ut på att fransk eller dansk eller norsk realism var det enda,
som dög. För det andra, och det var nästan ändå värre,
var hon en af dessa naiva, naturskapande, fantasifulla
naturer, som merendels stå så illa till boks hos de
litteraturlärda. ”De tillfredsställa icke förståndet”, säger alltjämt
Georg Brandes om Walter Scotts romaner, och hvad Hans
Christian Andersen fick höra af kritiken för sina sagor
vittnar ju på samma sätt om svårigheten för det naiva
berättargeniet att öfvertyga de vittra granskarna om sin
sändnings ursprunglighet. I all synnerhet då litteraturbedömandet
i ett land söker sina ideal hos andra folk, hos en främmande
ras, som det så ofta varit fallet i Sverige. Efter fransk estetik
har Selma Lagerlöf inte mycket att hoppas; för en logisk,
rationell, regelbindande och mönsterbunden uppfattning är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free