Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vreden”, formas och få gestalt. Det initiativ af svenskt
lynne i svensk dikt, som betecknas med Gösta Berlings
datum, är så absolut afgörande, att det aldrig kan skjutas
till sides af någon sorts konstnärlig täflan med hennes öfriga
böcker, emedan det är ett datum af mer än litterär betydelse.
Den ensamstående säkerhet, med hvilken Selma Lagerlöf
i sin sagoroman från Löfvens stränder skildrade den valda
tidens lynne och skick, beror naturligtvis på hennes frändskap
med dessa. Oscar Levertin har med rätta framhållit, hur
hennes släkt har samband med många af de ryktbaraste i
vår kulturhistoria och hur djupt hennes stamträds rötter
gå ned i vår ärfda odling. I trots af den otroligt friska
uppfinningsförmåga, som alltjämt utmärkt henne, skulle jag
också vilja påstå, att hon inte diktar så fritt som det
förefaller. Bisarreri eller nyckfullhet finns inte i hennes
diktning, därtill har hon själf alltför mycket af den instinkt,
som följer med ett arf som hennes af inhemsk kultur och
blod. Det är en lockande uppgift, som väntar för blifvande
forskare i hennes arbeten, att klarlägga öfverensstämmelsen
mellan svenskt-värmländskt-lagerlöfskt kynne och de
lynnesdrag, som färga hennes verk. Man har stundom invändt
mot henne, att hennes karaktärsteckningar i viktiga fall äro
utan den konkreta individualisering, som modern dikt kräfver.
Det gäller naturligtvis framför allt sådana gestalter som Gösta
Berling själf, hållna i ett legendariskt ljusdunkel, som de
äro. Man borde hellre betona, hvilken folkpsykolog af rang
hon är, både afsiktligt och omedvetet. I båda hänseendena
erbjuder hon en slående motbild till den store skotske skald,
hvars namn jag inte sett ställas i samband med hennes, men
som synes mig mer än någon annan erinra om henne —
nämligen Walter Scott, den historiska romanens skapare.
Själfva arten af hennes begåfning är densamma som
Scotts. I ett samtal med en af sina tolkare, lektor Lyth,
betonade hon just det visionära draget, så påtagligt i hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
