Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle kunna minska eller ta bort. Hans konstuppfattning
står sålunda i det enklaste och vackraste samband med hans
allmänna åskådning, som ju inskärpte att det yttre inte ger
den rätta bilden af det däri gömda inre; han säger ju ifrån:
kom ihåg, att när en nöt är sprucken, finns dock kärnan
i ett sprucket skal.
I sin lilla uppsats om Heidenstam säger Fröding att
han merendels delar skalderna i virtuoser och konstnärer.
Med poetisk virtuositet menar han då: förmågan att med
stor skicklighet genomkomponera ett stycke inre eller yttre
lif i med stor skicklighet utförda rimflätningar,
konsonant- och vokalsammanställningar, meter- och versarter, och med
åskådning af inre och yttre lif jämte en däraf följande mer än
vanlig förmåga att uttrycka det kända, förnumna och åskådade.
Näppeligen har han vid nerskrifvandet af dessa ord kunnat
undgå att tänka på sig själf och med den blygsamhet, som
utmärker hans uppskattning af sig själf som skald, har han
helt säkert endast ansett sig förtjäna den poetiska virtuosens
rang. Tillvaron af virtuositet hos Fröding är också
obestridlig, men hindrar inte att äfven konstnärligheten i den
betydelse han gifvit detta begrepp tillhör honom.
Virtuositeten blir ju aldrig hos honom en tom form, den är endast
vapen och verktyg i hans känslas, hans konsts tjänst. Han
är målmedveten som konstnär i hvarje tum och han låter all
effekt verka till förstärkande af helhetsintrycket.
Hans storhet är först och främst hans naturlighet, hans
enkelhet. Det är visserligen sant att inom vissa gränser
ha poesins språkbruk — af ålder och naturligt nog — vissa
olikheter med prosans. Men ett flertal af dessa är snarare
att hänföra till poetiska tvång än till poetiska friheter och
att närma språkformen i vers till språkformen i prosa
är i flera fall liktydigt med större verkningsfullhet och
möjlighet till mer gripande och medryckande uttryck. Fröding har
mer än någon annan i en punkt kommit nära det talade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
