Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där den ökade ljudfyndigheten och det förhemskade
innehållet samverka till stegrad effekt.
Sinnet för verkningsfulla ljudeffekter innebär naturligtvis
också uppfinningsförmåga och Fröding har gjort ordfynd af
ypperlig art. Utgående från Fredrek på Ransätts förkärlek
för karakteristiska folkord och lyckade användning af dem
i vers tar Fröding upp dylika, men nyskapar också flitigt
i samma anda. Berömd i det hänseendet är dikten ”Skogsrån”,
där en komisk fantastik styr ut trollet med de mest
klingande ting. Ordskapelser som ”rackarepack”,
”långskankspojke i kortbensbyx”, ”metmetod”, ”bakelsebegär”,
”tryntrollklossen”, ”hoppdans och galoppdans” visa en
styrka i humoristisk ordmålning, som söker sin like. Men
äfven allvarligt, i rytmiskt välljudande sammanfogningar når
han lika stor verkan. Stämningen i hans ordval är lika
känsligt vägd som rytmen. Jag väljer som exempel:
Här är stigen trängre, här är vildskog,
här går sagans vallgång vild och lös,
här är stenen, kastad af ett bergtroll
mot en kristmunk långt i hedenhös.
Här är Vargens gård af ris och stenrös,
här ljöd Vargens tjutröst gäll och dolsk,
här satt Ulva lilla, Vargens dotter,
ludenbarmad, vanvettsögd och trolsk.
*
Luften mig tycktes lik jord, som förtunnats,
vidgats och blifvit stoff, som kan andas,
skumt och af skymtande syner fullt,
skugga och glimt, som förenas och blandas,
grafkummelljus af den art, som förkunnats
fordom i sagor om trolldomskult.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
