Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här vid Löfven, majoren och jag. Men han var inte rik,
som folk har sagt. Jag hade ofta svåra dagar.
Då kom Altringer tillbaka, och nu var han rik. Han
blef herre till Ekeby, som gränsar till Sjö. Han gjorde sig
till herre öfver sex andra bruk vid Löfven. Han var duglig,
driftig, en härlig man var han.
Han hjälpte oss i vårt armod: vi åkte i hans vagnar,
han skickade mat till vårt kök, vin till vår källare. Han fyllde
mitt lif med gillen och nöjen. Majoren reste bort i krig, men
hvad brydde vi oss om det! Ena dagen gästade jag Ekeby,
andra dagen for han till Sjö. Å, det gick som en långdans
af nöjen rundtorn Löfvens strand.
Men det gick ondt tal om Altringer och mig. Hade
Margareta Celsing då lefvat, skulle detta ha gjort henne
mycken sorg, men mig gjorde det intet. Dock förstod jag
inte än, att det var, därför att jag var död, som jag var
känslolös.
Så kom talet om oss upp till min far och mor, där de
gingo bland kolmilorna i Älfdalsskogen. Gumman betänkte
sig inte länge; hon reste hit ner för att tala med mig.
En dag, då majoren var borta och jag satt till bords med
Altringer och flere andra, kom hon resande. Jag såg henne
stiga in i salen, men jag kunde inte känna, att hon var min
mor, Gösta Berling. Jag hälsade på henne som på en
främmande och bjöd henne sitta ner vid mitt bord och ta del i
måltiden.
Hon ville tala till mig, som om jag hade varit hennes
dotter, men jag sade henne, att hon tog fel, mina föräldrar
voro döda, de hade båda dött på min bröllopsdag.
Då gick hon in på leken. Sjuttioårig var hon, tjugu mil
hade hon åkt på tre dagar. Nu satte hon sig utan krus till
middagsbordet och tog sig mat; hon var en mäkta kraftfull
människa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
