Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att nå land. Och då hon hade kommit på stranden, hade
hon inte haft mod till annat än att sätta sig ned på en sten
och gråta af trötthet och hjälplöshet.
Tunga vägar vandra människors barn, och de små
blomsterplockerskorna digna stundom bredvid sin korg, just
då de ha hunnit dens väg, som de ville blomsterströ.
Denna unga, förnäma dam var dock en älsklig liten
hjältinna. Inte hade hon gått sådana vägar i sitt ljusa
hemland. Väl må hon sitta vid kanten af denna hemska,
förfärliga sjö, våt, trött, olycklig, som hon är, och tänka på sitt
sydliga fäderneslands blida, blomsterkantade stigar.
För henne är det inte mer fråga om söder och nord.
Hon står midt inne i lifvet. Hon gråter inte af hemlängtan.
Hon gråter, den lilla blomsterplockerskan, den lilla hjältinnan,
därför att hon är så trött, att hon inte skall hinna dens väg,
som hon vill blomsterströ. Hon gråter, därför att hon tror,
att hon har kommit för sent.
Då komma människor springande längs stranden. De
skynda förbi henne utan att se henne, men hon hör deras ord:
”Störtar dammen, då reser smedjan,” säger en. ”Och
kvarnen och verkstäderna och smedernas bostäder,” ifyller
en annan.
Då får hon nytt mod, stiger upp och följer dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
