- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
102

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Så kommer vårfloden, och dammen börjar svikta.

Fallet vid Ekeby är en väldig gråstenstrappa, utför hvilken
Björksjöälfvens vågor komma rusande. Yra bli de af farten,
tumla öfverända och törna samman. De fara upp i vredesmod
och spruta skum öfver hvarandra, ramla åter omkull öfver
en sten, öfver en timmerstock och så upp igen för att åter
falla, åter och åter under skummande, hväsande, rytande.

Och nu gå dessa vilda, upphetsade vågor, rusiga af
vårluft, yra af den nyvunna friheten till storms mot den
gamla stenmuren. De komma, hväsande och slitande, storma
högt upp på den och draga sig åter tillbaka, som om de
hade stött sina hvitlockiga hufvuden. Det är en stormning,
så god som någon, de taga stora isstycken till skärmtak, de
taga timmerstockar till murbräckor, de bända, bryta, brusa
mot denna stackars mur, tills det med ens förefaller, som
om någon hade tillropat dem ett gif akt. Då rusa de
baklänges, och efter dem kommer en stor sten, som lossnar
från dammen och dånande sjunker ned i strömmen.

Det ser ut, som om detta gjorde dem häpna, de stå
stilla, de jubla, de rådslå ... och så i färd på nytt! Där
äro de åter med isstycken och timmerstockar, odygdiga,
obarmhärtiga, vilda, galna af förstörelselust.

”Om blott dammen vore borta,” säga vågorna, ”om
blott dammen vore borta, då skulle det bli smedjans tur och
kvarnens tur.

Nu är frihetens dag. Bort med människor och människors
verk! De ha sotat oss med kol, de ha dammat oss
med mjöl, de ha lagt arbetsok på oss som på oxar, kört oss
i ring, stängt oss inne, hämmat oss med dammluckor, tvungit
oss att taga de tunga hjulen, att bära de otympliga
timmerstockarna. Men nu skola vi vinna friheten.

Frihetens dag är kommen! Hören det, vågor uppe i
Björksjön, hören det, bröder och systrar i myr och träsk,
i bergbäck och skogsälf! Kommen, kommen! Störten er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free