- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
152

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tanken inte alls plågade honom. Han kände ett slags glädje
vid att tänka på att då han vore död, skulle det läsas upp
långa personalier öfver honom i kyrkan. Han kom ihåg hur
vackert gamle prosten hade talat öfver hans far, och helt
säkert skulle det nu bli sagdt något vackert också öfver honom.
Det skulle talas om att han hade ägt den äldsta gården i
bygden, och det skulle talas om den heder, som ligger i att
vara kommen af en ansenlig ätt. Och så skulle det nämnas
om ansvaret.

Jojomän, det var ansvar vid saken, det hade han alltid
vetat. Man fick hålla ut till det yttersta, då man var en af
Ingmarssönerna.

Det for igenom honom såsom en stöt, att det inte var
något hedersamt för honom att bli funnen ihjälfrusen uppe
i vilda skogen. Han ville inte ha in detta i sitt eftermäle.
Och så steg han åter upp och började vandra. Då hade han
suttit stilla så länge, att hela massor af snö välte ned från
hans päls, när han började röra sig.

Men så om en stund satt han åter och drömde.

Nu kom dödstanken än ljufvare till honom. Han tänkte
igenom hela begrafningen och all den heder, som skulle visas
hans döda kropp.

Han såg det stora gästabudsbordet dukadt i högtidssalen
i öfvervåningen, prosten och prostinnan i högsätet,
lagmannen sittande där med hvitt krås utbredt öfver det smala
bröstet, majorskan ståtande i svart siden och tjock
guldkedja, virad många hvarf kring halsen.

Han såg alla gästabudsrummen dragna med hvitt. Hvita
lakan för fönsterna, hvitt öfver möblerna. Granrisadt på
vägen alltifrån förstugan ända ned till kyrkan.

Bak och slakt och brygd och byk i två veckor före
begrafningen. Tjugu famnar ved uppeldade på fjorton dagar.

Liket på bår i innerstugan, os i de nyuppeldade rummen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free