- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
163

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ändringar. Och detta beror därpå, att det för det mesta är
halfvuxna gossar, som gå och se på marionetteatrarna.
Stort folk kan förstå, att man stundom behöfver spara, men
barn vilja alltid ha det på samma sätt.

Allt färre och färre åskådare kommo till don Antonio,
och han fortfor att spara och spara. Så föll det honom in,
att han kunde umbära de två blinda fiolspelarna, fader Elia
och broder Tommaso, som annars brukade spela under
mellanakterna och under krigsscenerna.

Dessa blinda, som hade så stor förtjänst af att sjunga
i sorghusen och som togo in summor på summor under
festdagarna, voro dyra att aflöna. Don Antonio afskedade
dem och skaffade ett positiv.

Men detta blef hans olycka. Alla lärlingar och
bodgossar i hela Diamante upphörde att gå på teatern. De ville
inte sitta och höra på positiv. De lofvade hvarandra att inte
gå på teatern, förrän don Antonio hade tagit tillbaka
spelmännen. Och de höllo äfven sitt löfte. Don Antonios dockor
fingo uppträda för tomma väggar.

Dessa unga gossar, som eljest hellre afstodo från sin
kvällsvard än från teatern, läto bli att gå kväll efter kväll.
De voro förvissade, att de till slut skulle tvinga don Antonio
att inrätta allt som förut.

Men don Antonio är af en konstnärssläkt. Hans far och
hans bror äga marionetteatrar, hans svågrar, alla hans
släktingar äro män af facket. Och don Antonio förstår sin
konst. Han kan förändra sin röst i det oändliga, han kan
på en gång manövrera en hel här af dockor, och han kan
ur minnet texten till hela cykeln af skådespel, som äro
grundade på Carolus Magnus’ krönika.

Och nu blef don Antonios konstnärskänsla sårad. Han
ville inte låta sig tvingas att taga tillbaka de blinda. Han ville,
att man skulle komma till hans teater för hans skull och inte
för musikanternas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free