- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
177

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ungarna, ”kryp tillsamman och var tysta! Här kommer en
häst, som går rakt öfver oss! Här kommer en krigare med
järnskodda sandaler! Här kommer hela den vilda skaran
anstormande!”

Med ens upphörde fågeln med sina varningsrop, han
blef stilla och tyst. Han nästan glömde den fara, hvari han
sväfvade.

Plötsligen hoppade han ned i boet och bredde vingarna
öfver sina ungar.

”Nej, detta är alltför förfärligt,” sade han. ”Jag vill
inte, att ni skola se denna syn. Det är tre missdådare, som
skola korsfästas.”

Och han bredde ut vingarna, så att de små inte kunde
se något. De förnummo endast dånande hammarslag,
jämmerrop och folkets vilda skrän.

Fågel Rödbröst följde hela skådespelet med ögon, som
vidgades af fasa. Han kunde inte ta blickarna från de tre
olyckliga.

”Hvad människor äro grymma!” sade fågeln om en
stund. ”Det är dem inte nog att spika fast dessa stackars
varelser på korset, utan på den enes hufvud ha de äfven fäst
en krona af stickande törne.”

”Jag ser, att törnena ha sargat hans panna, så att blod
flyter,” fortfor han. ”Och den mannen är så skön och ser
omkring sig med så milda blickar, att hvar och en borde
älska honom. Det är mig, som om en pilsudd ginge genom
mitt hjärta, då jag ser honom lida.”

Den lilla fågeln började känna ett allt starkare medlidande
med den törnekrönte.

”Om jag vore min broder örnen,” tänkte han, ”skulle
jag rycka spikarna ur hans händer och med mina starka klor
drifva bort alla dessa, som pina honom.”

Han såg hur blod dröp ned på den korsfästes panna
och kunde då inte mer hålla sig stilla i sitt bo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free