- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
212

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ingmarsson!’ säger far och kommer emot mig. — ’Goddag,
far, och tack för hjälpen!’ — ’Ja, nu biir du bra gift,’ säger
far, ’nu kommer allt det andra af sig själf.’ — ’Aldrig hade
jag kommit så långt, om inte ni hade stått mig bi,’ säger
jag. — ’Det var ingen konst,’ säger far. ’Vi Ingemarer
be-höfva bara gå Guds vägar.’ ”

* * *

AFRESAN.

En vacker morgon i juli utgick ett långt tåg af kärror
och lastvagnar från Ingmarsgården. Det var
Jerusalems-fararna, som ändtligen hade slutat sina förberedelser och nu
började sin resa med den långa färden till järnvägsstationen.

Då det långa tåget drog fram genom bygden, kom det
förbi en fattig gård, som kallades Myckelmyra.

Där bodde ett dåligt folk, sådant där utskum, som
tillverkas, då Vår Herre vänder bort ögonen eller är sysselsatt
på andra håll.

Där funnos en hel mängd smutsiga och trasiga barn,
hvilka hela dagen brukade ropa skällsord efter dem, som
reste förbi, där fanns en gammal, gammal gumma, som
brukade sitta full vid vägkanten, och där funnos en man och
en hustru, som alltid grälade eller slogos.

Ingen hade någonsin sett dem arbeta, man visste inte
om de tiggde mer, än de stulo, eller stulo mer, än de tiggde.

Då nu tåget drog förbi denna eländiga och usla stuga,
hvilken var sådan, som en plats blir, där vind och väder under
många år ha fått härja ostörda, stod den gamla gumman
stadig och upprätt vid vägkanten på samma ställe, där hon
eljest brukade sitta full och vagga och lalla, och fyra af barnen
stodo omkring henne, och alla fem voro rentvättade och
kammade och så ordentligt klädda, som det var dem möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free