Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då de, som åkte i den första kärran, fingo syn på dem,
saktade de farten och körde förbi dem mycket långsamt,
och detsamma gjorde alla de andra; de foro så sakta förbi,
att hästarna nätt och jämnt rörde sig.
Och alla de, som drogo bort, började på en gång gråta
mycket häftigt; de fullväxta gräto tyst med snyftningar, men
barnen med skrik och hög klagan.
Jerusalemsfararna kunde sedan aldrig förstå hvarför de
inte hade gråtit så mycket öfver något som öfver
Tiggar-Lena, som hade stått usel och skröplig vid vägkanten. De
kunna gråta än i dag, då de tala om att hon den dagen hade
sparat sina supar och kommit ut nykter, med barnen
kammade och tvättade, för att hedra deras afresa.
Då alla hade rest förbi, började också Tiggar-Lena gråta.
”Dessa foro till himmelen för att möta Jesus,” sade hon
till barnen. ”Alla dessa foro till himmelen, men vi få sitta
kvar vid vägkanten.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
