- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
228

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torkad. Men han hade, alltsedan den här svåra tiden började,
gått och tänkt på en profetia af Hezekiel, fyrtiosjunde kapitlet,
första och följande verserna. Den handlade om en ström,
som skulle upprinna vid templets tröskel och flyta ut öfver
heden ända till det Döda hafvet. Kolås Gunnar skakade
den svarta luggen ur pannan, medan han talade, ögonen lyste
på honom, och han berättade så, att alla bönderna sågo för
sina ögon vattenledningen, som gick ned till Jerusalem.
Vattnet kom glidande, sakta porlande fram i en stenränna.
Därifrån utgöt det sig i många små rännilar, som löpte mellan
gröna gräsmattor. Pil och poppel växte på stränderna, stora,
tjockbladiga vattenväxter hängde ned mot vattenytan. På
rännilarnas botten lågo små hvita stenar, och vattnet glittrade
och bubblade, då det strömmade öfver dem.

”Och detta måste komma att ske!” utbrast Kolås Gunnar.
"Det är en Guds profetia, och den har inte ännu gått i
fullbordan. Jag går och tänker på att den väl kan uppfyllas
i dag eller i morgon.”

Men då Hellgum, som också var med i skaran, hörde
detta, blef han mycket ifrig, lånade Ljung Björns bibel och
läste upp några verser ur Krönikeboken. ”Lägg nu märke
till detta!” sade han. ”Det är det märkvärdigaste jag
någonsin har hört.” Och han läste upp för dem, att i Hiskia
konungs tid hade det blifvit kändt, att Sanherib drog upp
för att belägra Jerusalem. Då hade Hiskia gått till råds med
sina höfdingar och sina tappraste män, och de hade alla
sagt: ”Det är ej godt, att assyrerna finna så mycket vatten,
då de komma och belägra staden.” Därpå hade Hiskia gått
ut med en stor härskara och dämt upp vattnen utanför
Jerusalem, både den stora floden, som gick midt igenom
landet, och alla källorna.

Då Hellgum hade läst upp detta, såg han ut öfver de
kala markerna, som omgåfvo kolonien. ”Jag har funderat
mycket öfver den här berättelsen,” sade han, ”och jag har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free