Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.0’‘ -.. 0 -...O -... O ... o- -..O -.. O - ..-o -...O ’...-©-’..-©"–, o -.. O ’-.. 0 *’.. 0.
Och Adam vardt stum och sänkte
förbittrad sitt hufvud mot barmen,
och åter på hämnd han tänkte,
på nytt vardt han gripen af harmen.
Då veknade kvinnan och trängde
sig tätt intill mannen och lade
sin arm om hans skuldra och hängde
sig fast vid hans hals och sade:
”Jag gitter ej banna och klandra,
jag gitter ej se hur du gråter,
vi måste förlåta hvarandra,
när icke Vår Herra förlåter!
Vi äro fördömda att synda
och träta och aldrig sämjas,
vi äro som hund och hynda,
så låter oss synda och vämjas.
så låter oss samfälldt lida
och sörja vårt lifs elände
och hata och träta och strida
och älska till världens ände!”
Och mannen och kvinnan drogo
tillsamman ut i lifvet
och uppfyllde jorden och dogo
af ålder och år, är det skrifvet.
Men så, medan tiderna farit
med väldiga vingeslag,
ha mannen och kvinnan varit
allt intill denna dag.
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
