Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torborg
Solen går upp, öfver skyarna sväfvar
skimret af morgonen rosenrödt.
hultens och moarnas harar och räfvar
sofva i gömsiena sött.
Endast de hastiga hofvarnas klapper
slår genom tystnaden snabbt och ljudt,
medan en ekorre, skrämd, men tapper,
gör öfver vägen ett skutt.
Just vid svängen, där glimtarna sticka
sylar i skuggorna hvasst och bjärt,
kommer en ridande ståtlig flicka,
hög om barmen och smärt.
Skummet stänker om betselstålen.
hårdare, tätare tvglen dras,
ond är flickan och trilsk är fålen,
bägge om makten tas.
Flicknäfven hårdt om spöt sig knyter,
medan hon ropar ett kärft: ”Du skall!”
Stramt om de präktiga höfterna flyter
ridkjolens plastiska fall.
Klatsch på klatsch och tyglarna lösa.
nu har hon väldet och nu bär det af.
skräckens och lydnadens andar fösa
hingsten framåt i traf.
Höfligt jag griper åt hattens brätten,
tagen af synens skönhetsmakt,
men med en flyktig blick åt lornjetten
ler hon med kallt förakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
