- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 23. Per Hallström ; Erik Axel Karlfeldt /
10

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skådespelet af modeller och statister, som behöfde ironiens och
satirens belysning för att få intresse. Sagans och historiens
figurer voro tacksammare och färgrikare och stoffet
oöfverskådligt. Här få ödena storhet och djup innebörd: ett folk
tågar mot sin undergång, drifvet af religiös hänförelse —
”Arsareth” — den plötsliga insikten i den jordiska njutningens
fåfänglighet drifver tänkaren i klostrets ensamhet —
”Carneola” — den jublande kärlekssångaren träffas af den grymma
och svarta döden midt i hänförelsen och lyckoruset —
”Biondello”. Hvad betyder här stoffet? Vare sig diktaren griper
en bild ur den yttervärld som böljar förbi hans fönster eller
en dunkel och hemlighetsfull myt eller en lockande gestalt ur
historiens rika gallerier, hvad gör han annat än lägger sitt
eget själsliga innehåll i en konkret form! Enligt den
djupsinniga romantiska estetiken var diktaren omedvetet
allvetande; frånsedt den mystiska formuleringen, hur träffande
uttrycker den icke sanningen om de lönliga och outrannsakliga
vägar, hvarpå den inspirerade skaldens intuition når
sin kännedom om mänskosjälars och mänskoödens villkor
och lagar. Stoffet betydde här endast, att skalden behöfde
vidare perspektiv, öppnare fält för att ge luft åt de tankar
och känslor, som genombrusade honom, att han behöfde
röra sig med tyngre och större massor än hvad samtidens
trångt utstakade gränser och skarpa hörn tilläto. I ”Purpur”
är det icke längre som i ”Vilsna fåglar” ögonblicksbilder och
skisser, icke stänk och glitter af lifsvågorna, utan själfva den
breda och mäktiga floden med sitt djupa och dofva brus.
Fantasien blir konstruktiv, den får en resning och storhet,
som den förut icke ägt. Skildringen af yttre förhållanden
blir frodigare, detaljerna målas med prakt och färgglädje,
hela den yttre formen får en yppighet och afrundning, som
sticker af mot ”Vilsna fåglars” knappa och stränga intellektualism.
Ironien, försvarsattityden, som i sig innebär ofrihet,
och som därför är ett förkrympningens tecken, om den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/23/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free