Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ständigt uppåt, stark, som om den visste sitt mål, ren genom
rymdens klarhet, frysande tillsamman under stjärnornas
köld — men hvilken sällsam Cecilia detta! Hvilken sång
drömde de där ögonen om?
”Och du går ensam en sådan kväll, Cecilia! Skulle
du gå någonstans?”
”Nej, ingenstans. Jag tycker om att känna snön falla
på mig.”
”Är du född här, Cecilia?”
”Nej, jag är född därute, vi bodde där då” — hon
stirrade med lyftade ögonbryn, och hennes ton gaf oss
intryck af, att ”därute” var någon stor, mörk, vimlande stad
på andra sidan hafvet, att det var djupt af svarta minnen,
pinsamt lockande för tanken — ”men jag har varit här
länge,” slöt hon.
Hon var så vacker med sin slutna, mörka min, hennes
korta svar väckte ett sådant skälfvande eko inom en, liksom
de alldagliga men betydelsefulla orden i en dröm. Man skulle
ha kunnat sitta länge och frågat på måfå och lyssnat länge.
Men Leo blef otålig, han brann af ifver att få teckna,
det var därför han tagit upp henne och han ville icke hindras.
Han trodde på sin konst, Leo, han brukade tala om att
dra kvadratroten ur en fysionomi — han älskade
matematiska uttryck — och nu ville han göra det med denna.
Några streck bara, och han skulle ha det alltsammans i
koncentrerad effekt, hakans och ögonbrynens hvila, halsens
fallande linje, hela hennes innehåll skulle vara annoteradt
där, men då fick man icke komma och distrahera, icke
bringa in känslor och idéassociationer, som förde blicken vilse.
”Låt henne vara med ert prat,” sade han, ”hon är
vackrare, när hon tiger.” Och hans ögon blickade oroligt
skarpt, som om han vore rädd att tappa något, medan han
och de andra valde sina platser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
