Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur RESEBOKEN.
FLORENTINSK AFTONDRÖM.
eonzino da Bellosguardo dref sysslolös omkring,
så lång dagen var, och på natten sof han på
terrassen mot sin trädgård en lugn och lätt sömn utan
drömmar. Han hade förr brukat arbeta, hade fortsatt faderns
växlaryrke, som denne bestämt det vid sin död, och sändt
florentinska gyllen till Venedig och Briigge för att köpa
annat guld därför och prägla till gyllen igen, men när han
fann, att meningen endast var att föröka den rikedom och
de omsorger, han redan hade, slutade han upp. Han lät i
stället med mycken kostnad inrätta en springbrunn på kullen,
där hans villa låg. Han såg den stiga i strålar och glittra
och falla i kärlet och ledas till källan igen, där hvita oxar
med långsamt tramp tvingade den upp att åter börja samma
lopp, han gladdes åt regnbågsskimret, där dropparna löstes
upp i dunst, och åt den fina klangen af vatten mot vatten
och kunde tänka bort långa stunder framför den.
Han hade äfven tagit del i krig mot fädernestadens
fiender för ärans skull, men när han förnam, att ärans bästa
klang var slut, i och med att man fann sig starkare än den
eller den, blef han trött äfven på detta, satte ut sin
rustning på tärningsspel mot kamratens hund, förlorade och
for hem. Han brydde sig icke ens om att pråla med det
ärr efter sår, han fått på kinden, utan lät sitt lockiga hår
hänga fram långt öfver öronen för att skyla det, och när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
