Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
I och för den stora kyrkofesten voro staden Baezas
herrskaper församlade i en sal vid torget, i ett af de
förnämsta husen. Man skulle därifrån följa processionen, men
använde den föregående tiden till världsliga och glada tankar,
så mycket naturligare, som det endast var vid dylika
sällsynta tillfällen de ogifta fröknarna fingo visa, att de funnos
till, annat än med en bönbok i handen och en duenna
bakom sig. Hvar och en var klädd så praktfullt han hade
råd till, och man hade sålunda mycket intresse af att ögna
hvarandra.
Vackrast bland alla flickorna voro Doha Marcela, Doha
Angela och Doha Silvia och väckte allmänt uppseende. Ur
deras mullbärsfärgade sammetsklänningar, som höllos ut i
rät vinkel från höfterna af krinolinen, stego deras snörda
smala lif smidigt upp liksom blombuketter ur mörkt
glace-rade moriska vaser. Deras hufvud och halsar, hvilkas gula
och varma hy ännu icke skymts af den blanka målning med
bladguld i, som i de finaste kretsarna började blifva modern,
öfverraskade och tjusade genom sin friskhet — de voro
verkligen som blommor, som bleka och ljusa tulpaner. De hade
en viss likhet med hvarandra, man kunde icke säga hvad
det var, icke dräkten endast, som flera hade i samma moderna
och hållbara färg, men uttrycket och minen. En glimmande
förtjust stolthet lyste från dem alla. och allas ögon riktades
mot dörren efter hvar gång, som de i en blick samlat in
sin triumf. Man skulle kunna säga, att de alla liksom
blommor vände sig och drogos mot den sol, som gett dem prakt.
Ikring dem trängdes unga herrar så tätt, att de af deras
värjor, hvilka höllos ut från sidan i samma vinkel, hade
metallstaket framför sig liksom helgonbilder, och för alla
skymmande hufvud kunde de icke se hvarandra. De äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
