- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 23. Per Hallström ; Erik Axel Karlfeldt /
156

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Alltså alla de vuxna borta, och inga andra än ni barn

hemma?” frågade han.

"Inte alls, bara vi i hela huset."

Han stod lutad och leende ännu. Han såg litet besviken
ut, men ansiktet lyste dock af en förnöjelse, som icke så
lätt vek bort. Han torkade sin panna med en sidennäsduk,
som genast gaf mig ett intryck af främmande land och resor.
Hästen klippte med öronen och skyggade för solen med
sitt sänkta hufvud. Den var mycket fin, smärt och nervös,
med små oroligt trampande fötter; en hvit skumflock fastnade
på dess smala knä. Den gaf mig intryck af segervisshet
och lycka där i den beundrande barnflocken.

"Och alla må väl?”

”Alla må väl, ja, mycket väl."

Han tycktes vilja fråga närmare, men afhöll sig
därifrån, kanske emedan han nu fick syn på mig. Jag blef
föreställd, icke mycket formeniigt, och var generad
dar-öfver. Han skakade hand förströdt.

"Det var ju litet tråkigt att . . . Det är två år sedan
jag var här, och jag hade gärna ... Tro ni, att de dröja
länge?”

”Två år, ja, men vi kände genast igen farbror," och
det blef en tvist om hvem som först känt igen honom.

”Tro ni, att de dröja länge?”

Nu fattade Teresa situationen. ”Nej, inte alls länge,"
sade hon. Ville han icke vara god och stiga in och vänta?

jo, det kunde han så gärna göra. Hästen, den täflade
gossarna om att få ta in i stallet. Vi andra stego uppför
trappan. Jag skyndade mig vidare till mitt rum i andra
våningen för att ta på en värdigare rock. 1 korridoren var
en dörr till en balkong inåt kupolsalen. En gammal jungfru
stod där och gläntade i smyg för att se hvem det var, gamla
Mina, alla barnens sköterska från det första till det sista.
När de voro små fick hon troligen i gengäld för allt sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/23/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free