Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0“ .. o ...o ■... o ... o-o .. o ...o-... o c .. o**., o**... o,v».. ö.
Per Hallström
gjorde hon det förra julen, då hon bröt armen. Men sen
har jag ingenting hört.”
”Du är lycklig, du, som har någon, Evald. Räck mig
din hånd!” Evald gjorde så och blef rörd.
”Ja visst, det har du kanske rätt i,” sade han, ”visst
är jag lycklig.1 1
Men kamraten klämde hans fingrar krampaktigt.
”Jag, Evald, du som känner mig, du vet hur jag är.
jag har hjärta, men ingen bryr sig om mig, inga flickor,
ingen alls.”
Evald brydde sig om honom och sökte göra det tydligt
för honom.
”Du ja, du är ju min äldsta och bästa, min bästa vän,
men tror du, att till exempel hon där vålar sig det allra
ringaste...?11 Det gällde uppasserskan. Evald ansåg det
icke omöjligt. ”Försök,” sade han, ”försök!”
Den druckne sträckte ut armen och tog flickan om lifvet,
just i det hon gick förbi. Det ansikte han vände upp emot
henne bar i sin förvirring ett uttryck af hjälplös svaghet,
obetingad tillbedjan och skygg förtjusning, som borde ha
uppmjukat en sten.
”Marli,” sade han med tjockt blandade r- och l-ljud,
”Marli!”
Men Mari blef dubbelt förolämpad, att denna scen ägde
rum inför en tredje mans respektabla åsyn, och slet sig lös
så häftigt, att hon nästan dragit honom från stolen. En
främling bredvid! Det behöfdes icke mera att sänka de
båda vännerna i den hopplösaste förtviflan med blick
hängande i blick och den grymma världen lämnad att sköta sig
själf bakom deras öfvergifna skuldror.
Jansson iakttog dem med en angenäm känsla af att han
beskyddade dessa okloka och vilsekomna väsen och skulle
låta dem arbeta för sig, när han byggde sig hus för att sätta
eget bo — allt under det han smälte sin mat och på nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
