Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i snön och tänkte oss inte för och stod i vägen för andra
och blef undanskuffade. Men så blef di snälla mot oss och
hjälpte oss att ta reda på henne.”
Och han fortsatte med att berätta, hvarför hon kommit
dit, för en magsjukdom, och att hon opererats och dött
därunder. Han talade utan den ringaste klagan i tonen och
tycktes blott eftersträfva att med sin hopplösa och lugna
blick återfinna alla fakta som de tett sig.
Jansson vågade ej möta hans ögon, ej heller ge akt på
hustruns gråt. Han betraktade presenningen bakom dem
och undrade på nytt förströdt, hvad det var. Skulle båten
stanna? Det blef allt längre och längre mellan kolfslagen.
Det måste snart slå back.
”Och hvar är hon nu?” frågade han, när det blef tyst.
Hustrun lät fingrarna sjunka från ansiktet, hennes ögon stodo
blinda af gråt i det gråa ljuset från fönstergluggen. Hon
sträckte ut handen mot föremålet, vildt, famlande, lät den
falla ned därpå och hejdade den i en förtviflad smekning
mot den hårda duken. Mannen talade dämpadt och doft
som förr.
”Hon, Augusta, hon är där, hon. Vi köpte en kista
vid David Bagares gata. Den fanns färdig, alldeles lagom
stor, och så fick vi henne svept med detsamma. — Och
han fortsatte att berätta, hvilka mått och steg det fordrats
för att få detta ordnadt, och hvad kistan kostat — hela den
isande sorgliga iscensättningen af döden. De hade hållit på att
komma för sent till båten — hur skulle de då ha burit sig åt?
Jansson hörde hvart ord och maskinens slag därtill,
snabbare nu, oroande hastiga, men i en egendomlig växande
förnimmelse, att något kom emellan, något sköt upp mellan
honom och allt detta. Hvad var det? Det var sorg, det
var bitter köld därutifrån, det var förtviflan som ville skrika
och slå — nu var det öfver honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
