Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Shelleys Graf
Bysshe Shelley, på en annan sten, öfver grafven med
skaldens aska och hans oförtärda hjärta, som icke ville brinna
på bålet efter döden, emedan det brunnit i hela hans lif.
Jag letade rätt på stället på kartan, det var invid San
Paoloporten, tätt intill Cestius’ pyramid, på den protestantiska
kyrkogården vid stadsmuren. Jag gick genast dit.
På vägen samlade jag i minnet, hvad jag kom ihåg af
Shelleys lif och hans död. Det var icke fullständigt alls,
men dessemellan klungo strofer ur hans dikter, som en tid
varit mina käraste och fäst sig hos mig, icke blott som
vanliga ting i trycksvärta men med en personlig ton och
klang i rösten, som om jag fåt t dem från hans egna läppar.
Han föddes, när det förra århundradets
revolutionärt-religiösa idéer slogo ut i röd blom, i vild och sublim prakt
i ett annat land än hans, men han var förkroppsligandet
af dessa tankar. Han var den vingade genien som skrämdes
bort af verklighetens blod och smuts och trängtade efter
att stiga i sång och framtidsdrömmar, i idel lycka och kärlek
och ljus och därför tog mänsklig form. Men han var mycket
mer och annat än detta.
Af det århundrade, han föddes i, hade han optimismen,
den outtröttliga stridbarheten och tron på ordet, på det
logiskt formulerade, på tankens alla resultater som färdiga
att skördas. Därifrån också sangvinikerns vackra men ofta
grunda syn på människor och smaken för den snabba gången
mellan abstraktioner, kolonnader som ingenting bära,
ingenting leda till annat än vackra perspektiv. Därifrån också
det härliga modet i idéernas tjänst. Men från vårt århundrade
hade han den djupa naturkänslan, hade han begreppet om
lifvet som ett stort och skönt och ofattligt kretslopp. För
hans fantasi, som endast ville syssla med det lättaste, mest
glittrande som finns, tog det formen af molnens och
dimmornas lek, af vårregnets pärlande fall och blommornas doft
och daggen som stiger för att falla och lyftas igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
