Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Hallström
I kyrkan såg han Grimmen,
trehornad, eldögd, gråsvart bock.
När muiien föll på kistans lock,
i ly bak lyftad hand han såg
som korp, som dufva själens tåg.
Så vis han var i smått som stort;
när bred han kom ur kyrkans port,
var vägen svart af kvinnors flock,
som sakta ströko prästens rock,
ty kraft som flöt ur snuddad ärm,
den gjorde mången väl så klok
som, sönderläst från pärm till pärm,
den bästa gamla trolldomsbok.
ja, klockarn kom att stå en gång
på kappans bräm, då blef det sång
med drill som mest slog hål i tak.
Från denna stund gick mannen rak,
tog gärna herrenamn emot. —
Men fick man plats på prästens fot,
den räckte godt, om ock för två
man hörde himlens klockspel gå.
Och allt hvad snaror ondskan spann
som spindelväf slet sönder han.
Han häxor dref mot brand och bål,
hvar gast förblef i graf vens hål,
och socknens bönder höll han lätt
med fasta tag till skick och rätt
och gifte folk och skifte folk
och höll dem stramt i tuktan
och tyglade och pryglade
i Herrans nåd och fruktan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
