Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.O’ - . O "-...©**... O -.-.-O• -..•o* -.. o ’ . -o - . O’-...-©’ *.. O’ .. O**.. 0
Herr Nils i Vierstad
men Herr Nils satt nöjd, och: ”Hal tack,’5 han skrek,
"jag kan höra dig mana och hviska.
Nu går milen så fort som ett hvarf i en lek,
och jag spar på min nygjorda piska."
Då smög sig, där korsvägen annars var ren,
ur mörkret fram något svart — en sten,
en skugga? Det skymlade undan och smalt,
kom åter och växte och skifte gestalt
och ilade fram under mörkrets skjul
och slet ifrån kärran ett hjul.
Men nu var det slut med Herr Nilses lugn,
fast fort han kom åter på benen.
Hans hufvud var osande hett som en ugn.
En Mikael stod han på stenen.
"Håhå, du lär allt få ångra ditt spratt,
du som tassar och smyger på drefveln!
Nu har jag hört nog af ditt fniss och skratt,
nu manar, nu manar jag djäfveln!
Jag manar dig hit, din skråpuke, du,
jag manar vid Salomos insegel sju,
vid brådstörtadt fall under stjärnornas hop,
vid lågornas svall i din helvetsgrop.
Jag manar dig in i trängre krets,
jag manar dig in i längre hets,
jag manar vid namnen tre, dem du vet,
vid ditt kval och ditt ve i all evighet,
jag far med flit, där din lof du slår,
och drar dig hit, din bof, där jag står.”
Och allt som besvärjelsen låste och band,
då small det och knäckte det rundt omkring.
Det glimmade blått som af svafvelbrand
och blef till en rykande ring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
