Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kom i Lunden
KOM I LUNDEN!
Kom i lunden, räck mig kannan
under våra lönnars glans.
Låt mig vira dig om pannan
mina jägarvisors krans.
Jordens höst skall ej fördärfva
kransen, som din spelman ger;
den är tecknet: du skall ärfva
landet, där ej sol går ner.
Skuggan, som allt lif föraystrar,
tidens frost, som svala gör
dina obesjungna systrar,
finnas ej för visans mör.
Deras kärleks unga lundar
skifta aldrig doft och röst,
outsläcklig längtan rundar
deras bäfvande små bröst.
Fägring flyr; på ängen mister
sista nejlikan sin glöd
visans mö på lätta vrister
dansar alltid frisk och röd.
Så, när sena vintrar slunga
snö i våra lefnadsspår,
skall du blomma bland de unga
i min sång från trotsig vår.
Och då skola mänskor säga:
Sällsamt sälle Fridolin!
Huru vardt han värd att äga
sådan skatt och pärleskrin?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
