Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Passionsveckan
För alltid äro mina vårår gångna,
i grafvar ligga mina vänner fångna,
vid aftonbranden
jag sitter högstämdt ensam i mitt hus.
Och jag står upp, och öfver kyrkogårdar
jag vandrar andaktsfull bland kors och vårdar
dem skymning höljer,
och på dem alla ser jag skrifvet: Frid.
På glattis hastar jag i vägens backar;
jag har ett mål att nå på bråda klackar,
forr’n nattlugn följer
den stormande och stora aftontid.
Du är allena, liksom jag du sitter
och ler mot aftonstjärnans fjärran glitter
och tyder suset
af alla vindar himlens oro födt.
I grafvar ligga mina vänner fångna —
jag har en ovän kvar från det förgångna;
Guds fred i huset
ifrån hvars tröskel jag vardt omildt stött.
O ljufligheters ljuflighet och krona!
De svarta almar vårens psalmer tona,
och droppar lacka
som tyst och lycklig gråt mot jordens mull.
Men jag har glömt hvar harmens tår jag gråtit,
och slagen som jag fick har jag förlåtit,
och jag kan tacka
för all vår fjärran, döda kärleks skull.
X- X
X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
