Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Scen 12.
TORKEL KNUTSSON. AMBJÖRN bärande ett stort blottadt svärd.
Ambjörn.
Betrakta mig! Hvad känner du?
Torkel Knutsson
lugn.
Förakt
för den, som svek sin plikt —
Ambjörn.
Men löst sitt löfte.
Jag svor att hämnas. För min hand du dör.
Torkel Knutsson.
Mitt bättre lif ej döden mig beröfvar,
än mindre du. — Dock, nog! — Hur skall jag dö?
Ambjörn.
För svärdet.
Torkel Knutsson.
Fältherrn tackar dig därför. —
Skall stoftet lämnas åt min änka?
Ambjörn.
Nej,
den jord är oinvigd, som skall det gömma.
Torkel Knutsson.
Gud döme er, som mildt han mig må döma!
Jag klagar ej, begär ej mänskors nåd.
Mitt blod jag ger, som förr jag gaf mitt råd,
för andens ljus och frihet uti Norden,
och jag skall slumra lugnt i svenska jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
