Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning af G. Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svensktalande befolkningen, fick han nu göra bekantskap med helt
andra trakter och helt andra människor. I uppsatsen Några
ord om nejderna, folklynnet och lefnadssättet i Saarijärvi
socken har han senare skildrat sina intryck därifrån.
”Ingenting kan imponera mäktigare på sinnet,” skrifver han,
”än djupet af de omätliga ödeskogarne. Man vandrar i dem
som på bottnen af ett haf i en oafbruten enformig stillhet
och hör blott högt öfver sitt hufvud vinden i granarnas
toppar eller de skyhöga furornas kronor. Då och då
anträffas, lik en nedgång till underjorden, en skogssjö, till
hvars brådstupande, trädbevuxna bädd ingen vindfläkt irrat,
och hvars yta aldrig krusats af annat än abborrtroppens lek
eller den ensamt jagande lommens simning. En himmel
hvälfver sig djupt under ens fötter, lugnare än den där uppe
synes, och som vid ingången till evigheten tycker man sig
vara omgifven af gudar och andar, hvilkas gestalter man
med ögat söker, och hvilkas hviskningar örat hvarje stund
väntar att få uppfånga.” Något i detta landskap anslog
Runeberg djupare än hafvet eller skärgården det förmått. ”Det
var detta mäktigt ursprungliga, det var det enkelt storslagna,
det plastiskt klara och harmoniska i denna natur som var ett
med Runebergs ande och därför så mäktigt talade till dem”
(W. Söderhjelm). I Ruovesi åter såg Runeberg en annan
skiftning af det finska inlandslandskapet, en mer idyllisk
och drömmande vek, som äfven den fått sin plats i hans
diktning. Och liksom den finska naturen i dessa trakter
för honom tyckes öppnat sin innersta helgedom, så visar
sig för honom här också den finska folkkaraktären i sin
renhet och ursprunglighet, sådan den sedan skall stå fram i
hans verk. Invånarna voro af annat slag än kusttrakternas
rörliga, öppna människor; de tycktes tröga, tungsinta,
inbundna, men för den, som gaf sig mödan att tränga in i
deras lif och deras väsen, visade de stora, beundransvärda
drag. Det var främst det sega, uthålliga tålamodet i arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
