Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning af G. Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bittra förkunnelse af världen som fallen och syndfull
framhöll sin innerliga känsla för världens skönhet och rikedom,
hvilken gör jorden till en förberedelse för himlen och icke
till dess motsats. Skalden Lars Stenbäck, som själf tillhörde
pietisternas krets, sökte i en uppsats bemöta Runebergs bref,
hvilket ytterligare föranledde denne till ett svar.
De dikter Runeberg i Borgå närmast tog ihop med voro
Nadeschda och Julkvällen, den förra utkommen på våren
1841, den senare i december samma år. Af dem är
”Julkvällen” afgjordt den mer betydande. Den sluter sig både
genom formen och andan till Runebergs tidigare stora episka
dikter, till ”Elgskyttarne” och ”Hanna”. Liksom dessa är
den en skildring af finskt lif i en viss miljö, denna gång
herrgårdens, under det ”Elgskyttarne” skildrat bondens och
”Hanna” prästfamiljens. Men sin särskilda prägel får
”Julkvällen” af att där, som en förklang af Fänrik Stål, bryter
fram en högstämd fosterländsk hänförelse och af att
krigsminnena skymta i majorens och Pistols gestalter. Därigenom
och genom att Runebergs konstnärliga fulländning här är
större och människorna rikare och säkrare tecknade, blef
”Julkvällen” af alla Runebergs episka dikter den högst
skattade.
”Nadeschda” har en helt annan karaktär. Dels beror
detta af att Runeberg denna gång sökt sitt ämne från ett
annat land. Men också tonen och behandlingssättet äro
andra. I stället för hexametern ha trädt skiftande, lifligare
versmått, och i stället för den breda, flärdlöst enkla
framställningen har den romantiska färgprakten, som under en
period af hans ungdom tillhört hans lyriska diktning, här
återuppstått, visserligen i en mer behärskad och konstnärligt
förfullkomnad form. Inflytandet från den af Runeberg så
högt beundrade Almquist har här varit medverkande. Trots
formskönheten och trots några fulländadt vackra
stämningspartier når dikten dock icke i höjd med Runebergs finska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
