Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyriska dikter - Idyll och epigram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under sista natten, gode yngling,
brann min hydda, brunno mina hjordar,
allt, ack allt, hvad jag i världen ägde.
Gossen gladdes i sin själ och tänkte:
har den trogna flickans hydda brunnit,
dubbelt skall hon då min hydda älska;
hafva hennes många hjordar brunnit,
dubbelt skall hon fägnas då af mina;
har hon mistat annat allt i världen,
dubbelt, dubbelt är jag henne dyrbar.
10.
Tvenne finkar byggde bo i parken.
Under våren sjöng beständigt hanen,
under sommarn började han tystna,
och om hösten tiger han alldeles.
Hvarför? — Ty så länge våren räckte,
tänkte han på maka blott och kärlek;
men med sommarn nalkades bekymmer
om hans bo och om hans späda ungar;
och med hösten kommo kulna dagar
och en längtan blott att flytta hädan.
13.
Lutad mot gärdet stod
gossen vid flickans arm,
såg öfver slagen äng:
”sommarens tid har flytt,
blommorna vissnat ren;
skön är din kind likväl,
rosor och liljor där
blomstra, som förr, ännu.”
Våren kom åter, då
stod han allena där:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
