Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legender - Chrysanthos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blomsterfolket och dess vårdarinna.
Men om honom talar sagan åter:
när, med hjärtat fullt af aldrig yppad,
namnlös kärlek, han bland Marmarynes
blommor gick, och hon i templet dröjde,
såg han henne, fast hon själf var borta,
sällt i hvar gestalt, i hvarje väsen
af den skapelse, hon väckt och vårdat.
Rosen rodnade med hennes rodnad,
liljan såg med hennes blick, i trädets
susning hördes endast hennes stämma,
och i tusen skilda former lefde
för hans fromma kärlek hon allena.
Åter när från blommorna till henne
någon gång han fick sitt öga höja,
och i samtal, såsom strängars rena,
fånga hennes ord, då var det honom,
som om allt, hvad fint i parkens rosor
glödt och rodnat, hennes kinder eldat,
alla liljors strålar sammangjutit
hennes blick, och hela blomstergården,
mer förklarad blott, stått fram med henne. —
Så förtäljs det. Jag har sport och frågat
hvem han varit, ynglingen från Delos? —
Kallinikos’ son, så har man svarat.”
På den unges kinder syntes stora
tårar nu. ”0 fader,” så han sade,
”nämn ej namn, som längst af jordens toner
susat i mitt öra; jag har glömt dem,
låt mig glömma, låt mig hata minnet
af mitt tomma nattlifs skuggestalter.”
Men den gamle talte full af allvar:
”yngling, hata ej din ungdoms skola,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
